Vad kan organisationer lära av individer med npf vid utformning av framtidens arbetsplats? Den frågan ställde vi tillsammans med flow2thrive inför ett roundtable event vi arrangerade tidigare i vår.
I undersökningen som skickades ut via sociala media och låg till grund för samtalen deltog 103 individer med olika diagnoser (en eller flera), samtliga med kontorsarbete.
- 39 % av respondenterna hade ADHD eller ADD.
- 20 % respondenterna hade autism.
- 73% var kvinnor.
- Åldern varierade från 31-50 år.
Strategier, vanor och stödverktyg
Många med npf har väletablerade strategier, vanor och stödverktyg i arbetslivet. Vi ville förstå mer om dessa och hur arbetsgivaren stöttar – eller inte stöttar dem. Det finns undersökningar som visar att team som inte är ”neurotypiska”, är 30% mer produktiva. Ändå bekräftar många studier att många individer som identifierar sig som neurodivergenta antingen är arbetslösa i högre grad eller kämpar för att vara sitt bästa på jobbet.
Forskning har också etablerat ett avgörande samband mellan specifika faktorer i vår arbetsmiljö och vårt sätt att arbeta som kan påverka hjärnans hälsa och kognitiva prestationer. Våra hjärnor är i stort sett uppbyggda på samma sätt; de faktorer som kan göra våra hjärnor friska och fungera bra är relativt universella, oavsett vem vi är och vilken typ av arbete vi utför. Däremot kan det vara stor skillnad mellan individer i vilken utsträckning något (t.ex. buller eller visuell intryck) påverkar personen. Samma miljö kan alltså påverka två individer väldigt olika.
Faktum är att många faktorer i vår arbetsmiljö som stödjer personer med npf liknar de faktorer som påverkar hjärnans hälsa, kognitiva prestanda och produktivitet hos hela befolkningen. Alltså har har alla att vinna på ökad kunskap!
Hur kan ökad kunskap om npf i arbetslivet bidra vid utformning av framtidens arbetsplats?
I diskussionerna deltog bl.a experter inom juridik och arkitektur, samt representanter från från såväl svenska som globala arbetsgivare, både med och utan egna erfarenheter av npf.
Var står vi idag?
Hur mycket kan vi om npf, hur det påverkar organisationer och hur det kan bidra positivt vid utformning av framtidens arbetsplats? Det framgick att det finns en vilja och att intresset har ökat tydligt på senare tid, men att vi i de nordiska länderna inte verkar ha kommit lika långt som i flera andra länder. Det saknas medvetenhet om hur det påverkar organisationen. En utmaning är att många anställda inte vågar berätta om sina diagnoser och därmed inte får de verktyg och det stöd de behöver. Samtidigt har svenska arbetsgivare på sitt ansvar att göra arbetsplatsanpassningar. En utmaning både ut ett legalt och individuellt hälsoperspektiv!
Kulturen på arbetsplatsen, grad av öppenhet, förtroende och acceptans är viktiga parametrar, men också den fysiska utformningen av arbetsplatsen. Arkitekter kan med stöd av vetenskap utforma kontor som stödjer hjärnvänliga arbetssätt som är bra för alla.
Vill du ta del av hela rapporten ”Vad kan organisationer lära av individer med npf vid utformning av framtidens arbetsplats?” Hör av dig till oss så får du den per e-post.
