Nack- och ryggbesvär kan kopplas till syn och belysning
Att det finns en koppling mellan huvudvärk och syn & belysning känner många till, men visste du att även nack- och ryggbesvär kan kopplas till syn och belysning? Det är svårt att upptäcka att vi inte jobbar under optimala synförhållanden och ofta tenderar vi att kompensera med kroppen under lång tid innan vi förstår orsaken. Alltså – din visuella miljö kan ge dig nackbesvär:
”Ju mer fokuseringsmuskeln spänns för att kompensera för en optisk oskärpa, desto högre blir muskelspänningarna i nacke och skuldror”.
Ögonen samarbetar med det centrala nervsystemet för att fokusera. För att den centrala delen av näthinnan, fovean, ska kunna se detaljer behöver den hållas stilla. När de visuella förhållandena blir svåra behöver vi även hålla huvudet stilla. Ju mer fokuseringsmuskeln spänns för att kompensera för en optisk oskärpa, desto högre blir muskelspänningarna i nacke och skuldror, säger Hans Richter, Professor i psykologi, inriktning belastningsskador inom Arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Osynligt flimmer och felriktade ljuskällor – en vanlig orsak till huvudvärk
Dålig synergonomi påverkar oss på flera sätt. Förutom att nack- och ryggbesvär kan kopplas till syn och belysning är flimmer och felriktade ljuskällor en vanlig källa till huvudvärk. Vi har övergått från glödlampan till andra ljuskällor, bland annat LED. Det har bidragit till att problemet med flimmer vuxit de senaste åren. Flimret ses oftast inte med blotta ögat. Du kan märka det plötsligt genom att du får mer huvudvärk än vanligt. Flimmer kan också ge stressreaktioner i det centrala nervsystemet och leda till trötthet och sämre prestationsförmåga.
LED-belysning behöver ett drivdon för att starta. Kvaliteten i dessa drivdon som varierar, i en LED-lampa med bra kvalitet uppstår inget flimmer. Det går att kontrollera flimmer på olika sätt. Det lättaste är att använda en mobilkamera som man håller nära ljuskällan för att se om det uppstår ränder. Ju skarpare och tydligare ränder, desto mer flimmer.
Rätt belysning – en förutsättning för bra arbetsmiljö
För att kunna utföra arbete utan att behöva kompensera med kroppen för att fokusera blicken behövs en lagom stark belysning. Den ska inte vara för stark eller riktas så vi blir bländande. För svag belysning kan å andra sidan trigga utsöndring av sömnhormonet melatonin och göra oss tröttare. Biologiskt behöver vi dagsljus varje dag. Att ha fönster så vi kan se omgivningar, väder och dagsrytm är viktigt.
Det går att kontrollera om arbetsmiljön ger tillräckligt bra belysning och upptäcka flimmer med hjälp av Arbetsmiljöverkets app (AppStore). Med den kan man mäta hälsosamt ljus från skärm, kontorsmiljö och flimmer.
Visuell brusreducering – för jobb i miljöer som du inte kan påverka
Dagens flexibla arbete gör det ibland svårt att påverka ljusmiljön. T.ex om man jobbar på tåget eller från ett café där det kan finnas bländande belysning. Här kan ett par brusreducerande glasögon som skärmar av ljuset uppifrån och från sidan hjälpa. Detta gäller också om du är särskilt ljuskänslig, inte kan ändra på flimrande lampor eller om du är känslig för rörelse i periferin.
Rätt till regelbundna synundersökningar
Medarbetare som arbetar framför en skärm mer än en timme per dag har enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter rätt till regelbundna ögonundersökningar. Yngre personer behöver undersökningar vart tredje till femte år och de som är över 45–50 år oftare, enligt Per Nylén, Arbetsmiljöverket.
– Bokstäver på bildskärmar har inte skarpa konturer, utan är suddigare än tryckt text. Därför blir man mer trött i ögonen vid bildskärmsarbete, förklarar han. När man läser tryckt text kan man dessutom själv vinkla boken eller tidningen och sänka blicken så att synen blir optimal. Bildskärmens vinkel bör vara 20 grader, men är det sällan. Dessutom är tecknen ofta för små i de flesta programvaror. Tecknen kan förstoras, men blir suddigare i en lägre upplösning. Då får ögonen jobba mer, säger Per Nylén. Arbetsgivaren ska stå för kostnaden för terminalglasögon och andra synhjälpmedel som behövs för att utföra arbetet.
Läs det längre inlägget på arbetsplatsenifokus.se. Där hittar du även specifika länkar till checklistor och arbetsmiljökrav från bland annat arbetsmiljöverket.
Källor: Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöupplysningen. Hillevi Hemphälä, PhD. Forskare i Synergonomi vid Lunds Universitet. Hans Richter, Professor i psykologi, inriktning belastningsskador inom Arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. Arbetsmiljöforskning.se
